Igår kväll efter middagen, satt jag på ett lokalt cafe i byn och njöt av den sköna kvällen. På stor-tvn kunde man se direkt från det grekiska parlamentet. Även om man inte kunde förstå språket, kunde man avläsa på parlamentarikernas kroppspråk att de inte gillade det som de diskuterade, det ekonomiska läget och den verklighet de tvingades se i vitögat.  Jag frågade cafeägaren vad som sades i debatten och han bekräftade bilden av kroppspråket jag redan noterat – ogillande. 

Tidigare under kvällen pratade jag lite med krögaren på restaurangen där jag åt och han var mycket bekymrad över landets framtid. Han trodde inte på att man skulle klara detta och verkade uppgiven. Utan att vara insatt i allt om euro-krisen, tror jag också att det här landet får det mycket tufft. De har en enorm uppförsbacke man måste ta sig över.

Det märkliga är att man inte märker något av detta krisande när man är här. Media rapporterade om kravaller i Athen igår kväll. Av bilderna att döma såg det ut som värsta gatloppet, vilket det säkert var. Här i den lilla byn är det hur lungt som helst. Inga köer framför bakomaten, välfyllda hyllor i butiken, det går att betala med kort och man får riktiga kvitton när man handlar. Livet verkar rulla på som det alltid har gjort.